Klapp på axeln och dunk i ryggen, tack!
Finally!
Klar med Creative Brief-projektet. Adverten blev bra och essayn medium och nu ska allt bara brännas ut på en CD och lämnas in till Mr Mark imorgon.
Testet i Dynamics of Branding även det avklarat med 8 av 10 möjliga rätt. Bra, bra!
Eftersom jag tyckte att jag hade jobbat på så makalöst bra idag unnade jag mig en Chicken Korma från den trevliga resturangen Red Fort som ligger vägg-i-vägg med den spännande Leather and Lace-butiken på min gata. Att döma av den konstanta curry/krydd/mat-lukten i trappuppgången så borde det ju vara rätt gott tänkte jag - och mycket riktigt så var det det. Jag tror att killen på restaurangen tyckte att jag såg lite fattig ut, för han avrundade priset nedåt med 50 pence. Lika delar bra som dåligt tror jag.
Imorgon blir det Halloween-kalas vilket ska bli mer än kul eftersom jag haft på tok för lite socialt umgänge den här veckan som en konsekvens av Creative Brief-projekt och Dynamics of Branding-test. Ryktena säger att man måste vara utklädd och vilket sätter en helt ny standard. Jag kanske kör på Carros fiffiga idé. Jag skulle faktiskt vara förtjusande som pumpa. Förslag?
BMI är ett skämt.
Eftersom jag inte ville sova utan lakan/vara blöt/gå runt naken de första dagarna köpte jag lite småsaker som lakan, handdukar och klädombyten och tänkte be Kammarkollegiet om ersättning för detta eftersom det enligt uppgift ska täckas av försäkringen som jag har hos dem. Kruxet är att när jag fick min väska levererad hade BMI (flygbolaget) visst "råkat" glömma att skriva datum för leverans på kvittot jag fick. Detta innebär att de trevliga handläggarna på Kammarkollegiet inte kommer godkänna min skadeanmälan eftersom jag då inte har något bevis på att väskan var försenad. Snark. Igår samlade jag dock äntligen kraft och skrev ett mejl till BMI och förklarade situationen och bad dem skaffa fram något bevis åt mig. Efter ett par timmar fick jag ett mejl som löd följande:
This is an automated response, please do not reply to this e-mail
Thank you for getting in touch with bmi customer relations.
We have logged your correspondence for review and reponse under reference 188331. In line with the industry standard, we aim to reply within 28 days from receipt.
In line with the industry standard, we aim to reply within 28 days from receipt
What? Vad handlar det om? Det är så mycket med den meningen som ligger utanför mitt förstånd att jag nästan trillade av stolen när jag läste det. Vilken himla industry är det i linje med? Och 28 (!!) dagars väntetid innan man kan få svar? Det är ju till och med värre än 3. När vi var som värst!?
Det är tur att jag är en så lugn och harmonisk person som aldrig hetsar upp sig över saker för hade jag inte varit det hade detta mycket väl kunnat orsaka ett vansinnesutbrott alternativt gap-och-skrik-panik. Tur. Verkligen.
For the record
Vad hade jag väntat mig? De kostade 7 pence. Ingen gourmet-mat direkt. I och för sig smakade kycklingen i pastan jag åt på det lilla italienska stället när Jonas var här gammal fot och den kostade mig minst £10.
Kontenta: Man tror att man vet, men man har ingen aning är skitsnack. Tror man att man vet, så vet man.
Thankyouverymuch!
Bacon?
Det låter å ena sidan lika vedervärdigt som fläsksvålar, men å andra sidan lite spännande. Det är lite som med det där kändis-dagboks-programmet som gick på MTV för några år sedan; man tror att man vet, men man har egentligen ingen aning.
Det får bli dagens middag.
Återkommer med besked.
Crazy Katona
Jag måste, måste, måste börja skriva på min uppsats nu. Youtube kommer att bli min död.
Amen
Vintertid, schmintertid.
Så här skoj har vi haft:
I torsdags köpte Olof och jag en familjebiljett och åkte till Prestwick för att hämta upp våra efterlängtade besökare. På flygplatsen hann vi med en köttchock i form av hamburgare med en skiva kyckling, en skiva bacon och en skiva kött (min köttchock infann sig bara av att titta på spektaklet!) och en liten kopp kaffe innan vi for in till Glasgow för en underbar eftermiddag av shopping. Kvällen avslutades med mat och öl, just som sig bör. Fredagen blev lika trevlig den (minus en styck köttchock) såväl som lördagen (även den avklarad utan köttrelaterad chock).
Tack tack Carro för besöket och välkommen åter!
Veckan som kommer blir hektisk. Fredag ska essayen baserad på min creative brief in och någon gån under veckan ska jag även få tid till det webb-baserade testet i Dynamics of Branding. Nästa vecka är det deadline i Marketing, Culture & Consumption för en 1500 ord lång essay baserad på FT och ...eh...något mer. Tror jag.
Eftersom de flesta som känner mig uppskattar att se mig hamna i/sätta mig i situationer där min pryda sida prövas så tänkte jag avsluta dagens inlägg med en liten treat. Gissa hur besvärad jag blev när jag insåg vilken typ av butik jag bor granne med. Jag brukar ställa till en liten scen när jag går in så att alla som ser mig ska förstå att jag går in till min lägenhet och inte in i butiken. Med allra största säkerhet är det ingen som överhuvudtaget reflekterar över det men jag känner mig alltid lite besvärad när jag svänger in på min lilla gata.
Tack och hej
Jelly Belly & Tracey Emin
och heter saker som "Candy Floss", "Margarita", Sizzling Cinnamon" och "Very Cherry"?
I like Jelly Belly.
Idag har varit en mycket bra dag. Inte nog med att jag hittade Jelly Belly-heaven på min gata, jag hittade även till Museum of Modern Art och Tracey Emin-utställningen som pågår där. Hela nedre våningen är dedikerad till hennes verk och tjena, vilka verk sedan. Man varnas på hemsidan med texten "This show contains works of an explicit nature" och man kan säga som så att ja, det gör det gör den verkligen. Eftersom museet är beläget i nordvästa Edinburgh och jag bor i sydöstra så fick jag en ordentlig promenad också, vilket alltid är gynnsamt.
Jag tittade även förbi The Fruitmarket Gallery och unnande mig denna underbar bok:
Den är fylld av fiffiga idéer och kampanjer som känns oväntade och inte gjorda alldeles för många gånger redan.
Imorgon bär det av till Glasgow för att hämta upp Carolina (HURRA!) och för att se staden som skapade Glasvegas. På kvällen blir det troligtvis återbesök på det trevliga mexikanska stället som Jonas och jag var på förra lördagen och kanske en liten cocktail efteråt. Hursom, så kommer det bli en bra helg!
Nu ska jag njuta av mina Jelly Bellys och min underbara bok.
Stay classy, San Diego
"Iceland´s leader threatens to sue over "bullying" reaction"
Jag läste en intressant sak i Financial Times häromdagen. Tydligen funderar Island på att stämma UK. Enligt uppgift ska UK i tidningar och genom offentliga uttalanden ha "talat om Island med nedlåtande ton" vilket Island inte alls tycker är särskilt kul. "Inte OK", säger Island och plockar fram det tunga artilleriet; den gamle hederliga stämningen. Skönt att de har annat att tänka på. Man hade ju annars lätt kunnat tro att Islands ledare är upp över öronen sysselsatta med att hantera konsekvenserna av ett bankrupt land, men det glädjer mig att de tar sig tid för att stå på sig och visa för världen att INGEN trampar på Island. Bankrupta eller inte. Snacka om att flytta fokus.
Nu har jag äntligen lyckats ladda upp lite bilder på Facebook för den som vill se. Lyckades backa tillbaka ett steg mitt under sessionen och fick börja om på nytt, men vad gör väl det? Det är ju inte så att jag hade kunnat använda den första timman det tog till att göra något vettigt. Härligt med teknik! Uppfriskande att känna att man aldrig har kontroll liksom.
På torsdag kommer Carolina hit och det känns nästan oförskämt lyxigt att få besök igen. På torsdag ska Olof och jag åka till Glasgow och möta Carolina och hans syster som även hon anländer på förmiddagen. Troligtvis stannar vi kvar ett par timmar i staden, kan nog bli en hemskt trevlig dag! Och en ännu trevligare helg!
Innan dess behöver jag dock läsa klart min Brand Management-bok och fila på min Creative Brief-essay som ska in nästa fredag där jag ska utveckla briefen jag gjorde förra veckan och komma på en Creative med stor C. Jag har en idé som kanske är lite för koko men som jag är sugen på att utforska lite mer. Imorgon efter min tutorial tänkte jag bege mig till såväl Scottish National Gallery of Modern Art som till national Museum of Scotland för att hitta lite inspiration. Det blir skoj.
Hej hej!
Bra!
Den jag kommer att läsa heter som sagt "Marketing, Culture & Consumtion" vilket låter vansinnigt mycket mer spännande än "Marketing 1", eller hur?
Den är helt webb-baserad och går i princip ut på att läsa Financial Times och kritisera andras åsikter vilket ju är två av de saker jag gör bäst. Dessutom kommer en FT under armen att stärka den pretentiösa look jag är ute efter. Helst hade jag velat ha en Starbucks-kaffe i ena handen och en mobiltelefon modell tidigt 90-tal i den andra för att fullända stilen, men jag får nog nöja mig med FT:n till en början i alla fall.
I sinom tid hoppas jag dock på att bli lika cool som den här katten:
Hejdå
Mumma!
Smakprov?
Varsågoda!
Arthur´s Seat
Efter många om och men beslutade vi oss för att ta oss upp på Athur´s Seat i lördags. Anledningen till att vi var lite skeptiska var att vädret har en tendens att vara något oberäkneligt här och trots att solen sken och himlen var blå när vi vaknade så fanns det alla anledningar att tänka till en extra gång. Vilket vi dock inte gjorde. På väg upp var det fortfarande blå himmel, även om solen gömde sig bakom några små fjuttiga moln. När vi kommit något längre än halvvägs (läs: för långt för att vända om) förvandlades de små vita fluffiga molnen till en enda stor, svart och angry-looking dimma.
"Men, men" tänkte vi "vad är det värsta som kan hända?"
Tillåt mig illustrera just vad som är det värsta som kan hända:
Före:
Efter:
I rest my case.
Ansikten inte menade för fotografering
Kommentar överflödig.
HURRA
Ikväll blir det The Tron och kanske en liten sväng till Grassmarket. Killen måste ju få få lukta på glöggen!
Och förresten, det verkar som om jag kommer byta module. Är sjukt sugen på en som heter "Marketing, Culture & Consumption" och jag har mejlat läraren och bett om lov. Marketing 1 visade sig vara alltför understimulerande för min kunskapstörstande och kritiserande hjärna (hej självgod!). Det känns som att jag inte behöver höra om AIDAmodeller och early adaptors för femhundraelfte gången så därför hoppas jag på godkännande av modul-ledaren.
Håll tummar, tack!
Creative brief-eller hur?
Ingen?
Jag har i alla fall lyckats välja ett märke men eftersom det alone tog mig en dryg vecka är jag lite tveksam till huruvida resterande uppgifter kommer att bli toppen, medium eller alldeles åt skogen dåliga.
Nåja, imorgon kommer Jonas hit (HURRA!!) och därför är planen att jag ska vara klar ikväll. Därför ska jag nu ta på mig svarta, svåra kläder, leta fram någon crazy kreativ huvudbonad eller annan accessoar som skriker "hej-jag-är-en-mycket-speciell-och-fantastiskt-idérik-person" och låta alla alla underbara idéer komma till mig.
Så wish me luck.
Hej!
Kan det vara så tro?
p.s. jag är varken gravid eller förlovad och har heller inte vunnit en stor summa pengar d.s.
Fotboll, evighetstvätt och irländska gruppkramar
Okej, innan Ni rasar och ifrågasätter min plötsliga entusiasm för världens mest meningslösa sport vill jag till mitt försvar säga följande:
a, det var lördag och jag hade inget bättre för mig
b, såväl öl som hamburgare erbjöds på stället...
c, ... som dessutom ligger ca 7 meter från min port.
Hursomhelst, Norge spelade mot Skottland och vi var ett gäng som gick dit för att visa vårt stöd. Det var i alla fall vad som sades men jag tror i själva verket inte att någon annan än Kjersti överhuvudtaget brydde sig om matchen utan det var nog snarare annat som lockade (se punkt b). Det var en trevlig eftermiddag. Matchen slutade 0-0.
När jag kom hem insåg jag att min tvättmaskin varit igång ett bra tag. Strax över ett dygn för att vara mer exakt. Det finns enligt uppgift någon magnifik special-tork-funktion inbyggd i maskinen, och man hade ju lätt kunnat tro att det var den som kickat in, men icke. Efter ett mindre slagsmål med maskinen fick jag i alla fall upp luckan och kunde plocka ut min dyblöta tvätt. Till saken hör även att eftersom det är så vansinnigt kallt på mitt rum så kommer kläderna troligtvis aldrig att torka vilket innebär att jag kommer att bli känd som den konstiga (och förmodligen konstant förkylda) utbytesstudenten med blöta kläder. Ett litet problem för mänskligheten, ett stort problem för mig.
Kvällen avslutades med houseparty hos Rickard med flatmates. Trevligt! Jag fick även erfara att det är ytterst populärt att kramas i grupp modell stor och ropa "WHEYYYYY" om man är irländare och det är ju förstås alltid något av en stämningshöjare.
Hej!
No Lycke Li for me.
Just typiskt.
Laddade, uppklädda och förödmjukade (två olika vakter frågade mig om jag verkligen hade fyllt 18 år och om jag vänligen kunde legitimera mig) fick vi snällt traska iväg från Cabaret Voltaire igår eftersom biljetterna till Lycke Li-konsterten tydligen var slutsålda. Vi knallade upp till The Tron på Hunter Square och tog oss en och annan färgglad cocktail istället och kvällen blev, trots tidigare missöden, mycket trevlig.
Eftersom de tre viktigaste nutida frågorna som alla grubblar över är:
1. "Hur ska det går för Island egentligen? Kommer de komma på fötter igen?"
2. "Stackars Britney, ska hon någonsin att finna inner peace?"
och slutligen
3. "Jag undrar verkligen hur det ser ut i Beatas rum i Edinburgh?!"
så tänkte jag hjälpa Er med svaret på en av dem. Mitt rum ser ut som följer:
Jag är, som Ni alla förstår, särskilt förtjust i Berlinplanschen.
Rummets bästa ställe! Det kommer inte riktigt fram på bilden dessvärre,
men det är en höjdare med de tända ljusen. 
Ut-"sikt" genom mitt stora, men ack så smutsiga fönster
Min första tanke hade varit - vad döljer hon bakom dörren?
...en walk-in-closet, hurra!
Nu ska jag koka mig en kopp te och återgå till min fantastiska "Strategic advertising management". Underbar bok!
Hej!
Edinburgh!
Imponerande originell titel.
Nåja, det är ju trots allt vad det kommer att handla som så det är väl ingen ide att slösa tankeverksamhet på att hitta på en fiffig rubrik. Så jag kör igång.
Hej!
Jag är i Edinburgh. Det är gött.
Okej, där tog kreativiteten slut igen...
Nytt försök.
Wow, Edinburgh!
Vacker stad, vackra hus och vackert språk (om än lite tricky att förstå). Det är ganska kallt, särskilt i mitt rum, men det är kanske också charmen med Storbrittanien (det tycker jag såklart egentligen inte men försöker bevara en hyggligt positiv och optimistisk ton. I själva verket har jag varit konstant förkyld sedan jag kom hit, men det är inget som Skottland ska behöva lida för).
Jag vill inte lockas till att skriva uppenbara och cheesy saker som att t.ex. målande beskriva lövens färgväxling och sådant, utan tänkte istället slänga upp lite bilder så kan ni själva se och tycka. Så håll tillgodo!
Det är är stora, breda Nicholson Street som går utanför mitt fönster.
Trevligt på dagen, not so much at night.
Den här stackars mannen stod på Craiglockhart campus under välkomstdagen för alla internationella studenter.
Man kan säga så här; jag var inte den enda som tog kort.
Metallägget på Craiglockhart. Very high-tech.
Johanna och jag. Två förtjusande damer från Götet!
Johan, Olof och Rickard. Tre förtjusande herrar from here, there and everywhere.
På Queen Street - min favvogata!
Happy-go-lucky i min bästa tröja!
Denna underbara gata får sätta P för kvällens fotosession.
Hej!
